ninapina

Sitter just nu i butiken och känner mig jättedålig för jag inte vet vad jag ska göra riktigt. Har varit i Linköping, var ute med Anna, mysigt att ses igen min kära vän. Hehe, vi som sticker ut på vårt sätt. Hon har en gullig liten rädd hund och en fantastisk lägenhet nära Linköping station. Vi var på Platå som absolut inte var värt pengarna men det var roligt att möta gamla klasskamrater som Ilhan, Dala och Tim men även Camilla Landberg var ute.

Har dåligt samvete för att jag inte umgås tillräckligt med min lillasyster. Kaffe är inget bra för kroppen, man får ju ångest haha. Sedan har jag dåligt samvete för att jag adlrig träffade min myket fina vän Camilla.

Idag ska jag eventuellt träffa Linnea. Hon är hemma från Barcelona, åker tillbaka imorgon. Det ska bli så roligt att äntligen få se mitt hjärta! Så fina vänner jag har. De är bara väldigt utspridda och det blir svårt att ha en normal kontakt md alla, men de vet säkert att jag tänker på dem, om inte hoppas jag kunna visa hur mycket de faktiskt betyder för mig. Spännande det där egentligen. Med nya vänner. KLinnea lärde jag känna tillsammans med Janna i Barcelona. När man är hemifrån i ett land där man inte behärskar språket är det så lätt att komma någon nära. Sedan tror jag att man möter lite likasinnade människor som lämnat hemlandet och tryggheten i hopp om att äventyra litegrann. Nu är ju inte Barcelona på andra sidan jordklotet direkt men i och med att jag umgicks med väldigt många människor, få som talade engelska och färre som talade svenska finner man sig själv. Man finner även det fina i andra människor. man lär sig värdera och uppskatta, kanske inte man men JAG.

Jag har verkligen gjort mitt och trivts i detta helt tokiga år. Sitter här och summerar och funderar. Det har varit ett oerhört svårt år och många av mina val har inte gjort det lättare men vilka upplevelser och vad mycket rikare livet har blivit. Jag har även lärt mig att uppskatta det jag har. Jag jobbar ju lite i butiken här på Timmermansgatan och det var skönt att komma tillbaka och dessutom vara välkommen. Jag behövde kanske resa iväg ett tag. Det farligare att ju mer jag är borta ju mer lust får jag att åka igen. Självklart ska jag tillbaka till Barcelona men det finns även fler platser jag vill se.

Mycket av det som hänt har jag att tacka mr A. Han har hjälpt mig i min utveckling och även om han inte alltid funnits där och ibland egentligen gett mig en käftsmäll (inte ordagrant) har jag varit tvungen att hålla mig på mina egna ben och inte förlita mig för mycket på andra. Jag kanske är rätt så godtrogen när det väl kommer till sak. Eller nej jag ÄR godtrogen....

Jaja nu ska jag i alla fall försöka hitta något att sysselsätta mig med eftersom jag får betalt för att arbeta inte skriva. Kram på er alla från min sentimentala stund här i nästet på Timmermansgatan!