Manisk

Jo då. Visst visar jag dessa symptom också. Nu i två dagar har jag städat maniskt. Eller ja, så mycket jag kunnat. Jag har ju varit in på akuten och mått jävligt dåligt också. Så förnedrande.

Åter ska jag åka hem. Repa och fundera. Jag har nog kommit fram till att saka en person i mitt liv En person jag tycker mycket bra om. Det är trist, men det är så det måste gå. Jag gillar inte att fundera över mina handlingar på detta sätt. Det är alldeles för rationellt för att jag ska trivas. 

Hem ljuva hem, trots det kommer jag ALDRIG att återvända. Det är j Linköping jag syftar på förstås. Det är min tillflyktsort dit jag åker för att läka. Jag har mina andra spontana platser också, men det är då jag åker och gömmer mig för det gör jag minst en gång per år också. Då är det bara fåtalet som vet var jag befinner mig. Det är skönt. Skönt att gå upp i rök att sluta existera för halva min omgivning och sedan när jag slickat mina sår återvända med ny kraft. och vilja.

Jag åker kanske till barcelona igen. jag ska jobba med en fotograf. Han vill ha en ny sminkös. Han är duktig han. En av de bästa jag jobbat med. Först måste jag få in pengar o snurr i kassan. Det kommer ta några år innan jag kan känna mig fri igen. ETT PAR ÅR!!! Då är jag ju gammal mina mått i mitt liv sett.

Nä nu bultar huvudet för mycket nu måste jag lägga mig igen. Jävla skit. Jag är så trött på att ha en 75årings kropp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0