ångest

Hallå, vad händer inne i min bröstkorg? Det är som ett gapande hål som gör ont och hur jag än vänder mig sitter det kvar. Vad pågår egentligen? Jag känner mig så otillräcklig i allt jag gör. Jag vill ju bara vara perfekt, är det så svårt att leva upp till? Jag skriver o målar fint i dagarna i alla fall. Känner mig själv genom min smärta. Kontrollerat kaos....

Blås upp mig som en ballong och håll mig hårt i handen. Tappa mig inte för då far jag så långt bort upp bland molnen. I tron på att du skulle hålla kvar... och till sist så spricker jag... snöret och de tunna resterna lär väl trilla ned, men mig går det minsann aldrig att blåsa upp igen.

Jag ska vara min egen konstnär och även om andra får se mitt produktiva jag, min insida, mitt allt i form och färg, så vet jag att ingen kommer någonsin förstå. Känner mig som en destruktiv, rebellisk tonåring.

Jag tror på mig själv. det handlar inte om det. Jag tror att om jag har en gåva så är det upp till mig att nyttja den, göra det bästa av den. Jag gillar ju också att dela med mig, jag vill att någon ska se och höra och ha sin tolkning. Istället tittar ni allihopa bort och undrar sedan varför jag är nere....
mm jag undrar verkligen...

Såg på Cal karlsson igår på The Big Ben på Folkungagatan 97. Han var underbar och fin där på den lilla scenen med sin gitarr och sin vän. Det var fina ord, ord finare än jag och jag blev berörd, nu ska jag lyssna lite på hans texter. Imorgon spelar han tillsammans med en riktig trupp svenska kändisar på Mosebacke, ett tips... ta er dit. Vi ses då!

N

bloggare

Jag var precis inne på lite olika listade populära bloggsidor. Jag läser aldrig andras bloggar, jag är inte intresserad av vad främlingar gör med sin tid. Men tänkte jag skulle kika i alla fall, man ska inte döma utan att ha argument. DET ÄR HELT TOKIGT!!! Unga som fan är de allihopa. Vissa är inte ens könsmogna för fabian!!! 

Det skrivs om vikt och festande. Det är asbra o festa det tycker jag också men det är tragiskt att se 14åringar som försöker se ut som 18 i alla fall. Bruna i ansiktet som jag här inte vill uttrycka i ord, ljusa läppar o kladdig mascara. Söndernoppade ögonbryn och blonderat hår. Har jag missat något? Nej, vi såg likadana ut vi när vi var 14. Ska modet aldrig träffa den åldern? 
GOsh vad jag är lycklig att min fjortonåriga lillasyster inte ser ut så. 

Läskigt värre är också att de skriver om hur de äter... eller snarare inte äter. Så de kommer se ut när de blir äldre. Stackarna, det är väl int bra att bara dricka cola? Well logistiken dog med hedenhös och nu ska jag på riktigt ta mig upp ur sängen

svejs

shitan

pomfritan... allergi idag. Vet inte varför. Nyser och gråter. Well.. livet är ju inte mycket gladare i alla fall. Vad speciellt det är egentligen. Igår vaknade jag och var jätteglad, trots väckning, och pigg hela dagen. Idag har jag fått vakna av mig själv, ändå helt nedstämd och förbannad på min omvärld. 

Skulle egentligen springa till af nu direkt men jag gick o lade mig i sängen igen. Det är så varmt och mjukt och skönt här. Det är superfint väder idag. Det gör mig inte gladare.

Jaja, inget att göra. Får försöka lösa denna nedstämdhet, ta mig i kragen o krypa upp... men inte än.. jag väntar en stund med det.

Ha en fin dag önskar panka jag

anna

på sjukhuset.. hoppas vi ses när ajg ändå är här i alla fall. hoppas allt är bra... jag känner mig ensam.. pratade med tove i 2 timmar saknar Tini... saknar janna o linnea sitta o dricka lite vin i kvällssolen mitt i veckan.. det är så livet ska vara... trött på att synda.. ingen charm ingen njutning.... nu vill jag bara busa och njuta av att jag är en sommarflicka

promenad

med mamma nu på eftermiddagen. Trött o arg fast ändå blev jag så fridfull nere på Strandpromenaden. Jag vill köpa en flaska vin o sätta mig där nere under ett träd och bara titta. Titta lyssna andas och slappna av.

Jag åt några godisbitar och fick huvudvärk. Ät inte godis på fastande mage nu mår jag illa.

Mina goda vänner har jag inte hört något av men jag antar att jag flänger runt nästa vecka. Karolin gifter sig nästa helg.

uppe vid slussarna

så trött

och hungrig!!! Jag fastar. Nu äter jag iofs en smörgås. Det har aldrig varit så jobbigt att sluta äta. Jag har gjort det förr men på eget bevåg, nu när jag bara inte ska är det jättejobbigt!
Det handlar om mat på tv, i serietiningen jag läste, Frida och Erik pratar mat, mamma har lämnat vad som ska bli dagens middag framme på köksbänken. Öppnar jag fönstret går någon förbi med en nyhämtad pizza. Det är lönlöst. Försöker sova bort tiden. Jag blir ju andfådd och får hjärtklappning så fot jag är uppe och gör något i alla fall.

Jag är så arg. Jag är så arg att jag vill ge någon en riktig näve med knoge först i armen, eller eventuellt sparka någon på smalbenet. Jag sparkade på Erik i onsdags men jag fick ont själv och alla, nklusive jag själv, skrattade åt mig. Nu har jag ett blåmärke på foten.

Undrar vilket beteende jag faller tillbaka i nu då. Får ju ångest av att äta en skogaholm redan, andra dagen in i fastan. Bra, bra!! 

Jaja hoppas jag blir smal på detta plågeri i alla fall... annas är det ju helt lönlöst

nu är det dags

att ta tag i allt. Nu är det dags att bli frisk. Nu är det dags att läka och få ordning och reda.
Min maniska städning återgav mig väl en del av det kontrollbehov jag antagligen behövde få tillbaka men nu måste jag få reda på allt.
Inte gjort något åt mina vänner. ingen vet att jag är här.. nästan. Men vi får ta det längre fram. Insett att jag måste ordna ihop någon trasa att ha på mig på min systers bröllop. Jobbigt.. jobbigt med tillställningar. Jag går inte för min egen skull. Förlåt alla vad självisk jag är men antagligen inte tillräckligt eftersom jag kommer att gå.

Var hos läkaren. Lämnade prover. Hon klämde på mig här och var och lyssnade på mitt hjärta. Japp fysiskt existerar det. Det bankar än. Jag ser ut som en heroinmissbrukare på armarna. På akuten i måndags natt tog de två rör blod ,och 300 kronor för att sitta och vänta i 5 timmar, ur min vänstra arm och idag fick jag lämna 2 rör till i högra. Ont när jag böjer på armarna... surt. Lämnade andra tester också och ska tillbaka i morgon och lämna fler. Vi får väl se om jag går att läka. Jag ska inte äta. Måste fasta ett tag. Leva på vatten. Gott låter smaskens

Nu ska jag göra något annat... klagomur idag då...

Manisk

Jo då. Visst visar jag dessa symptom också. Nu i två dagar har jag städat maniskt. Eller ja, så mycket jag kunnat. Jag har ju varit in på akuten och mått jävligt dåligt också. Så förnedrande.

Åter ska jag åka hem. Repa och fundera. Jag har nog kommit fram till att saka en person i mitt liv En person jag tycker mycket bra om. Det är trist, men det är så det måste gå. Jag gillar inte att fundera över mina handlingar på detta sätt. Det är alldeles för rationellt för att jag ska trivas. 

Hem ljuva hem, trots det kommer jag ALDRIG att återvända. Det är j Linköping jag syftar på förstås. Det är min tillflyktsort dit jag åker för att läka. Jag har mina andra spontana platser också, men det är då jag åker och gömmer mig för det gör jag minst en gång per år också. Då är det bara fåtalet som vet var jag befinner mig. Det är skönt. Skönt att gå upp i rök att sluta existera för halva min omgivning och sedan när jag slickat mina sår återvända med ny kraft. och vilja.

Jag åker kanske till barcelona igen. jag ska jobba med en fotograf. Han vill ha en ny sminkös. Han är duktig han. En av de bästa jag jobbat med. Först måste jag få in pengar o snurr i kassan. Det kommer ta några år innan jag kan känna mig fri igen. ETT PAR ÅR!!! Då är jag ju gammal mina mått i mitt liv sett.

Nä nu bultar huvudet för mycket nu måste jag lägga mig igen. Jävla skit. Jag är så trött på att ha en 75årings kropp.

bittra tider

Egentligen vill jag skriva om hur underbart allt är. Hur fint det är att leva och hur bra jag mår i mig själv. Men nu är det inte så för stunden. Jag tittar snett på er andra mina medmänniskor som jag bestämt mig att älska. Jag sluter mig inåt och vill vara själv. Vandrar djupare och djupare för att ändå märka att jag inte har en botten, själv på vägen ingen fick följa med.

Så trött på er. Aliihopa. Vet inte vad det är som gör att jag känner mig sviken. Inte fan är jag ledsen bara förvirrad och just nu ensam. Kom inte o stör min ensamhet för det för jag väljar själv och min vaxna värld och det jag byggt upp slår jag likt hysteriskt sönder.

Vänder mig om, tackar världen för ingenting sen lämnar jag er och allt med ett hånflin

poeten i min kropp

Jag är född konstnär. Jag är vilsen jag är stark men svag. Jag är en bomb av känslor som tickar på övertid. Jag går sönder och pusslar ihop mig själv igen. Nu har jag äntligen skrivit något. Min melankoli är över och jag känner igen. Tyvärr när jag känner minns jag smärta, oro, lidelse. Som en riktig konstnär. Men poesi och konst kan rädda. Jag är förvirrad i min situation men alltid starkare än någonsin förr. Jag står på toppen av ett berg och når snart min himmel men med en bit till att växa sträcker jag på mig och försöker hämta andan efter min klättring. 

Nu ska jag sova bort mina tankar innan jag delat för mycket av min insida med en publik som aldrig talar.
Godnatt min vän, vi ses i drömmarnas värld, leta bland träden där sitter jag.


underbara jag

svettig och röd som en tomat. I mitt vackraste lag, förutom på bakfyllan. Nä usch, just nu är jag inte så het.. eller jo men det beror om man räknar i temperatur eller ej:)
Kom precis hem efter en joggingrunda med Jenny. Vi joggade 5 minuter och gick i 5 sen sprang vi 10. Hon SPRINGER, ska aldrig be henne om en joggingtur igen. Det är inte okej. hon har tränat så många år nu och är 8 år yngre. Jag har druckit öl och kommit hem från semester i barna som aldrig är nyttig trots att man promenerar en hel del där. Nä fr något flås hr jag inte haft på länge. 

I alla fall. Nu är jag nöjd. Stoffelix är sjuk, men skulle testa träna idag. Det är ju inte "friskt", trumvirvel för den. Jaja han är ju också ung i kroppen så jag får väl tro att ungdomar klarar mer än vi äldre, mohaha.

Nu ska jag vänta på att Jenny blir klar i duschen och hoppa in själv. Sedan ska jag ta och luska ut vad vi kan stoppa i oss till kvällsmål. 

Tjupp tupp ha en god kväll

tidig morgon

Nog för att jag vaknar tidigare än såhär då och då men väldigt sällan av mig själv. Jag sade till Jenny som är här på prao igår att det är så skönt dagar när man vaknar tidigt för dagen blir lång och man är vaken under de ljusa timmarna, men alltså, skärpning (!!!!) det menar jag ju inte så att jag själv behöver vakna såhär dags. Jag kommer ju att ara slut vid 4 i eftermiddag.

Jag saknar Micke. Jag blev så van att umgås med min fina vän och nu har vi inte skrattat tillsammans på jättelänge. 

Vad ska jag göra av dagen idag? Jenny är min praoelev som sagt och eftersom jag inte mår helt bra tänkte jag att hon bara skulle få sminka någon. Eventuellt åker vi till butiken en stund och städar lite. 

Usch vad dåligt jag skriver idag... lite beror det på att min tatuering, den nya i handleden rispar lite emot täcket och det kliar så för jävligt nu när det är skorpa.

Kram på alla

vrickad

inte jag.. foten...svullen eller vaddå?

Bababarcelona

Sitter här hos Janna i vårt regniga Barcelona. Inte mycket att göra är stan sover som ett barn lugnt till smattrandet av regnets droppar.

Det har inte hänt mycket denna gång. Idag har jag hjälpt Linnea över med lite nya saker till sin nya lägenhet. Vi åt lite på donken o gick sen o tog en kaffe på ett straightvänligt gayhotell. Nu är vi här o dricker lite vitt vin. Inte speciellt gott dock...

Jag har egnetligen inget att säga. Jag längtar hem. Saknar Micke... Micke vi måste ses snart. jag saknar Christoffer, vi får sova snart...eller vara fulla tillsammans. Sedan saknar jag som alltid familjen.. jag vill träffa alla när jag kommer hem. Jag vill mysa och känna mig hemma. Känner mig hemma här också men saker och ting har inte levt upp till min enligt mig låga förväntan. Jag kommer sakna mina bästisar här även mina festisar men i alla fall.. vi ses senare i livet igen!!


Jappjapp nu ska ajg koncentreera mig på vinet o Billy Idol.. det är fint det.. glömma regnet och söndagstristessen!!


Krama!!!!!

Turkiet2

Jappsansa! Visst är vi kvar. fint väder har vi trots diagnotiserat regn!!! Metha och jag har gått en promenad, vi satt en stund på stranden. Det blåser lite men det är underbart med soooool! Avundas inte snön där hemma. VI satte oss sedan på ett café nere på stranden och drack en kaffe och en färskpressad juice. 
Efter det var det annat pressande nere i solen på hotellets område. Jag har en underbar utsikt från min balkong, ska se om det går att lägga till en bild här.

Ikväll ska vi ha en grundgenomgång med alla. Kul, varken Metha eller jag är väl så förtjusta i att stå på scen och presentera oss... hehe men det blir nog bra. 

Jag är ganska trött idag, men icke melankolisk och sval för det. Har fått lite inspiration och ska försöka skriva lite. Just nu läser jag mest. Just nu blir det bara fakta kring hud, hår, rengöring, skötsel osv.

Skönt med en nästan helt ledig dag. Lugnet före stormen litegrann. 

Okej, mer än så har inte hänt idag men jag måste ju skryta lite om vädret.. hehe faktiskt redan fått lite färg och nu tror jag att jag ska återvända till min balkong för lite mer bad i solstrålarna medan jag ska försöka förbereda föredraget ikväll.

Ha det så mysigt i snön då;P

Turkiet1

Okej, nu är jag på mitt hotellrum, här i Turkiet, Side är klockan 03.24 och vi ska upp strax innan 9.00 imorgon. Man måste ju äta hotellfrukost:D
Resan har gått relativt bra. Jag har väl haft lite ångest och panik som alltid när det är resa och SPECIELLT med flyg. Planet lämnade Stockholm en timme försent vilket vi inte grät floder över då det innebar en timme mindre i Istanbul för byte till plan mot Antalya. Mellan Istanbul och slutdestinationen var det en del obehagliga gupp och hopp men Metha skrattade så jag skrattade lite nervöst jag med. Trots att min bok jag krampaktigt höll i handen blev svettig på framsidan. Metha som är gluten- och laktosallergiker och vegetarian hade fått en sallad till kvällsmål. Hehe jag fick den för den var prydd med olika köttskivor. Jag gnäller dock inte för jag hade fått en smörgås, den såg också fin ut men sallad vinner. 

På Arlanda när vi strosade runt i butiker kommer Metha fram till mig, det visade sig att damen som gått bredvid henne hade släppt en smygare som stank något så hemskt. Metha försökte få mig o gå dit o lukta för mig själv men jag avböjde haha
Dessutom satt hon bredvid en kille som sov rätt tungt på planet. Han vände huvudet då o då mot henne och han hade en vedervärdig andedräkt, haha.

Han som körde oss från flygplatsen till hotellet hade en mindre bil i år och körde mycket lugnare. Dessutom finns nästan inga grusvägar kvar och denna del av Side börjar bli mer civiliserad, (i en form man själv är van vid förstås)

Nu äter jag sallad och dricker 25%ig vodka/cognac med smak av jordgubb och litchi. Den heter GIRL och är i en rosa flaska. Ska somna snart här tänkte jag men är i alla fall överlycklig över att ha internet på rummet!

Godnatt världen, jag ska krypa ned i min hotellsäng:D

tuffast i stan

eller inte... inte jämt i alla fall.

Har sådana sömnproblem. Har haft det några veckor nu, minst två. Det är så jobbigt jag vaknar av att jag svettas, att jag fryser, att jag drömmer mardröm eller bara av mig själv och ingen annan yttre fakta. Så fel att det så länge jag kan minnas har existerat perioder som denna i mitt liv. 

Jag gjorde något jag skulle ångra idag. Jag gjorde något jag trodde jag skulle få äta upp. Ingenting kände jag när jag steg upp i morse. Inte ett uns av ångest eller oro. Så ska livet alltid vara. Man ska inte hänge upp sig. Man ska inte älta. Vill man må dåligt så får man väl göra det då.

Visst ska inte allt vara lätt och glatt. Man ska absolut få gråta och ligga på botten en stund men återigen, man ska inte hänga upp sig på saker man ska inte älta. Jag bestämde mig för cirka ett och ett halvt år sedan att nu ska jag mot alla odds bara må bra. Jag fann mig själv ansvarig för min egen lycka och välgång. Jag har inte fått mycket gratis i livet, och det är jag glad för, jag har lärt mig att kämpa. Jag känner mina vinster så som jag känner mina förluster men jag njuter av känslan att leva, att få känna att jag lever. 

Förlåt alla jag kommer dra över en kam nu. Jag vet att ni inte har det lätt. Men jag är så trött på människor som bara mår dåligt, som bara pratar om hur dåligt allt är. Vet ni vad? Jag var också sådan, mer än 18 år har jag varit sådan. jag var en tragisk deprimerad skillsmässounge redan på dagis. Men jag bara ville inte vara den personen något mer. Jag har varit hos massor med läkare och många tycker sig finna kroppsliga bevis på min deprimerade vardag. Men neeeeeeej, jag vägrar. Ni kan säga vad ni vill för lite endorfin för mycket histamin. Jag kämpar vareviga dag med att må bra, att njuta av småsaker att se till att balansera upp vad dt nu är som är "fel" på mig. Och det går bra. Därmed... jag är så trött på er. Ursäkta jättemycket men livet är inte lätt. Jag har det inte heller lätt men jag mår bra fr att jag har bestämt mig att må bra. Någon gång ibland händer något jobbigt, någon säger något fult eller liknande och då mår jag dåligt, en dag eller någon timme ibland lite längre tid men jag låter det inte äta upp mig. Jag vill hitta ursäkter till att leva inte slippa undan och gömma mig under täcket.

Nu ska jag försöka sova och jag hoppas att ingen tog illa vid sig av detta. Det är inte meningen att trycka ned någon annan bara uppmuntra till att förändra saker. Man kan inte alltid förbättra allt, inte på en gång i alla fall, men man kan göra små ändringar... även i det lamaste jag...

Godnatt på er Sverige! Vi ses i drömvärlden!gråt ibland, förutom huvudvärken brukar det kännas lättare efteråt

strunt samma då...

Ligger i min säng. Har inte sovit nästan någonting i natt, men kan ändå inte sova. Funderar i och för sig en del, inte för att det skulle vara en engångsföreteelse.

Jag vet inte riktigt hur jag ska forma livet just nu. Det känns ju ganska framgångsrikt att ha hunnit med en del i alla fall. Jag gör det jag vill göra. Men nu börjar mitt hav av idéer torka. Jag vet inte hur arbetsveckan ser ut än kanske mer än dagen innan. Det stör mig däremot inte men det vore skönt att veta att man kommer ha råd att leva. För som det ser ut nu så är det inte möjligt. Jag klarar mig i en månad eller två till sen är det illa. Jaja, jag kommer ju alltid på något, aldrig har jag gått lottlös om jag inte själv valt att gå utan lott.

Jag har hängt med Mixi. Igår var vi ut en sväng. Jag, Björn, Mixi, Andreas och Niklas. Hela bunten... det var faktiskt trevligt. Det var till och med jättekul. Det var ett så speciellt dygn det dygnet. Jag hade jätteroligt... och det är jag tacksam för. Sminkade en tjej i butiken som på min väg hem från Mixi. Hon blev superfin, om jag får tycka. Snorar o har ont i halsen dock. Suuuuurt...

Jag har varit sååå mycket singel denna vecka. Nej inte dejtat eller något sådant, utan bara varit väldigt själv och spontan. Sådant gillar jag. Jag har varit supersnyggt stajlad då vi var på eventfesten för releasen av nya hudvårdsmärket av Caroline Winberg tillsammans med Stockholmsgruppen. Kändes mycket viktigt och fint. Sedan låg jag en hel dag och var allmänt äcklig, sann, bakis och allmänt Nina i hela dess prakt, sådana dagar jag älskar mig själv. Jag är nästan alltid snygg bakfull. Det är hemskt men sant. Så skön och bekväm i livet... vandrade runt i Mixis lägenhet i för lite kläder men bara var. 

I alla fall så tänkte jag avsluta min vecka med att imorgon raka benen, göra fotbad, ansiktsmask... ja, en sådan slapp dag där man bara tar hand, så att när jag går till butiken på måndag kommer känna mig som en pånyttfödd människa.

Flickor ta hand om er själva, pojkar ta hand om alla flickor!
Kram o klappen

Usch

Känner inte alls mitt vanliga ta livet med en klackspark humör närvarande. Känner mig less, trött, hängig och ointresserad. Tråkigt nog så känner jag mig irriterande "tjejig". Sådär gnällig gällande att hänge upp sig på småsaker. Vill inget annat än att hitta tillbaka till min styrka, som må kunna tolkas bitter men inte alls har denna gråa jargong som vardagen idag.

Jag har sovit 14 tmmar... skulle kunna sova 14 till. DÅ är det väl illa? Ikväll ska vi på ett event, alla vi sminköser, det ska bli kul att vara alla samlade, bara att jag skulle fått in pengar idag och hade jättelust att shoppa, men dom pengarna kom inte.... det gör mig ÄNNU argare....

usch vad besviken jag är på världen. Skulle det inte vara mer än såhär? Depp depp depp o sen fest fest fest.... trots att fest inte känns som ett bra alternativ för dagen...

hej på er

Micke Mårtensson

Hejsan, det var länge sedan va? Sitter hemma hos min fina vän Micke på Kungsholmen. Han har fått jobb på Astrid Lindgrens Värld i somras. Det är jättekul! Åk dit, gjorde jobb där -07 o det var superfint!!!

Vi sitter som sagt här och dricker lite bubbel, mamma vet bara att jag fikar. Jaja, det vore ju inte första gången.

Tove kommer gästblogga här lite som jag vet hon planerat. Men hon skriver dom ju aldrig, o känner själv att jag inte skrivit så mycket senaste tiden.

Jag var i Fjällen en vecka o lärde mig åka snowboard, suck you all fuckers i Barcelona som tyckte att jag bara var fjolla. Jag var en gud på brädan. Haha lite självförstroende.

Magnus var med. Vilken fantastik människa. Är ju lite labil och ganska mycket konstnärs-själv och han är mer Svensson. Men vi hade ju kul den dagen han var med och åkte en dag i alla fall.

Jobbade på Singing Bee i söndags, det var fint det. En av dansarna pratar spanska o jag fick föra diskussion med henne. Det var kul men otroligt fjantigt nervöst att pröva det lilla knaggliga jag minns av spanskan.

Alex kommer hem imorgon, eller idag? Han ska hem till Sverige en stund i alla fall, borde antagligen ta en öl med honom någon kväll innan han åker tillbaka till Barna ikväll. Saknar Barcelona fortfarande men inte länge till. Ska i alla fall dit väldigt snart och även till Turkiet i slutet av mars. Jag o Metha och Tukriet som inte ens visat sig ha OKEJ vin. Ölen stranden och solen gick bra i alla fall. Dock måste jag ha med större kläder denna gång eftersom turkarna blev helt skogstokiga. ALLTSÅ inte för att jag hade små förra året, men i år blir det collegetröjor.

Puss o kram på er, inga tankar inga åsikter denna gång...bara uppdatering. Platoniskt och ointressant men ändå skönt att skriva något.

Hej svejs

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0